Tandkrämen smakar något jag har glömt
Glömt laddaren
Adressen
Glömt att maila
Efter bion är tunnelbanan annorlunda
När de ska ta cykeln säger de inget
Letar hela dagen
Finner ibland

Skriver tackkort med snirkliga bokstäver. Stavar Nilsson Nillson. Jag tänker på annat. Mormor pratar in meddelanden på mobilsvar. Det är helg, du ska ut och svira! Det blir inte så för helgen har så mycket annat med sig. Träffar Martina som jag inte har sett på flera år. Vi pratar om vad som hänt sedan är det som att vi sågs i förrgår. Naturligt. När hon försvinner in på ICA med barnen känner jag mig lätt och spänstig. Möter upp brorsan som slagit personligt rekord på halvmaran. Han ligger på köksgolvet i knästrumpor och flinar. Vi äter pizza och kollar på film. Efteråt har jag ont i bröstet. Men när jag kommer hem är jag varm i hela kroppen.

Ångrar mig idag. Jag biter mig i läppen när jag nästan muttrar "tre år" på tåget. Men till och med självdestruktiviteten har bleknat med de andra känslorna. Köper en påse godis, ringer mamma och läser en bok. Ropar efter det farliga men det svarar på fel sätt. Amä assåe, jaa men tyyyp assåe. Tre kanaler i rad handlar om Downs. Finner en bild på pappa i en väska. Två videoband. Vad ska ni göra i helgen? Helg? Läsa. Jag åker nog hem ändå, säger jag. Och drömmer redan om det rena.

Jag pendlar utan pendeltågen i staden. Svävar bland magkänslorna. De diffusa känslorna som är undertryckta av; staden. På föreläsningarna pratar vi om det. Om landsbygdsmänniskorna som flyttar till staden. Om att anpassa sig till omvärlden. Drömmer i hemlighet om det utflippade och stormiga, de stora känslorna. Skrev texter om det i ett dokument på datorn. X. Om att spela luftgittar på ett fik. Står mitt på golvet och väser; vart ska jag ta vägen? Försöker sätta fingret på när det är jag skriver. Efter mellantinget. Där jag är nu. Bland uttryckslösa ansikten börjar jag hitta livet. Skakis när jag hänger nyckeln på spiken. Slits mellan framtiden och det som var. Handfallen av något paradoxalt. Livet viskar dem till mig.

Internet fungerar! Stolarna, bordet och hyllan är monterade! Boken är äntligen min! Tack för ett bra avslut på en dag med mindre bra början. Godnatt.

Live n' direct Charmarbrink

Jag är inte hundra på vad Balzac vill säga mig om 1800-talets Paris. Varför spindlarna här är stora som snusdosor eller varför jag bara fått ihop en av IKEA stolarna. Inte heller varför orken är slut fast klockan bara är halv sju. Varför kurslitteraturen inte finns. Hur lång tid det tar att kalla det här för hem. Om jag surfar på mitt internet. Vad jag ska äta ikväll. Om jag ska äta ikväll. Men nog är det fint här i Charmarbrink.

Jag tror att det är Kim som ringer men hamnar i ett telefonsamtal med en främling i två timmar. Katten spinner och när jag tror mig ha hört en hel livshistoria säger han; det här är bara en procent av allt elände. Jag tror honom. Efter det tar vi en tur med den gamla Amazonen. Till skogs bland fällt timmer och leriga grusvägar. Det gnisslar i bilen och över oss flyger tranorna. Det märks i luften att det är höst. När jag kommer hem är jag blek och fryser. Men skiter i om det inte är läge att åka cab. Såhär lycklig har jag inte varit sedan den där natten. När det bara var jag och regnet och ingen svarade i telefon.

Utan att prata sönder det

Lykke sjunger sina youth novels för mig. Magnus och Elisabeth har precis varit här med dammsugare, brödrost, elvisp och kaffekoppar. Jag dukade upp med bullar och kakor, kaffe, innan de kom. Vi pratar om dåliga förlorare. Knäckta klubbor och färdiglästa tidningar.
Tog bussen idag. Den tjugo i tio. Anders väntade utanför när jag tog ett hål i örat. Första gången jag gjorde det var på en Valborgsmässoafton för längesedan. Innan brasan på Sundsberg. Jag stortjöt under fyrverkeriet och mamma pressade handflatorna mot mina öron. De pulserade och var alldeles varma.
Läste tidningen hos Hanna. Hälsade på Frida. När vi säger hejdå kommer jag att tänka på när jag gick i femman. Stod i gruset och vinkade hejdå. Hon log och stod vid det gröna staketet. Hoppade in i bilen utan att vända sig om. När jag kom hem grät jag.
Jag tror att det var då, i det där ögonblicket, jag förstod att en dag kommer det finnas något annat än det här. En runda, en pulkabacke, en grusplan, däckgungor och häckhinder.

Lördagsmorgon

Tidig uppgång den här lördagsmorgonen. Ett rådjur på grusvägen står dyrstill och tittar på mig bara tio meter bort. Släpper ut hundarna och hästarna. När jag går hem lämnar Peet höet och följer mig en bit på vägen. Valnötsbröd och kiwi till frukost. Luktar stekt ägg. Nu Elsa Billgrens vintageblogg; http://elle.se/elsa-billgren.aspx
Som lagt upp massa bilder från Paris och gör mig alldeles hissig. Dessutom nyupptäckten Ólafur Arnalds. Nu ska jag se över vad jag ska ha med mig för kläder i första lasset till Stockholm.

Uppföljning

http://www.dn.se/dnbok/adoptera-ett-ord-kampanjen-1.929418