Nostalgidax!

Tanken var att jag mellan 09:00-10:00 skulle få träffa herr doktor på hospitalet i Karlstad. Snabba puckar, heja, hoja, stoja. Planen höll fram tills dess att jag inte fick tid för ett ultraljud förrän 15:00. Detta på fastande mage. Jag är för trött för att stoja och stimma runt i något sjujäklarns varuhus. Hade ingen vidare lust med att fika utan att kunna fika i fem, sex timmar. Jag absolut vägrade slå mig till ro i en sjukhus säng, om jag inte blir tvingad. Så mamma och jag begav oss till biblioteket på sjukhuset. Detta efter att hon smockat i sig en smörgås som såg alldeles utsökt ut. Jag slocknade i stolen på biblioteket. Vaknade en timma senare med hejdlöst ont i nacken. Väntade. Vred mig. Läste en tidning. Lyssnade på när magen kurrade. Tuggade tuggummi, frenetiskt (blir torr i munnen som en öken av medicinen). Ja, tillslut fick jag väl göra det där efterlängtade ultraljudet då.

Vi vet trots prover, kläm, väntan och diverse inte vad det är för fel. Men det verkar som det har vänt och att jag faktiskt ska få vara feberfri nu. Jippie jo, jippie yay! Slutat med penicillinet, fått mera sprutor och vilar lite till så får vi se.

Efter den här dagen som varit en av mitt livs längsta var det sådär hejdlöst tacksamt när Anna skickar en sjujäklarns massa nostalgimusik till mig. Jag knycker mystiskt och sakta i nacken i takt, spelar banjo och panflöjt, sjunger falskt och dansar mjukt och följsamt. Åh, det är så bra så bra.

http://www.youtube.com/watch?v=4s6RwVo2VOs Den hade jag till och med glömt! Kolla kolla.