Uppkörning

Vaknar redan klockan fem på morgonen och lyckas inte somna om. Efter ett par timmar stiger jag upp och kollar på tv. Kan inte komma på vilken som är kylarvätske-behållaren och vem som är bromsvätske-behållaren. När jag säger hejdå till pappa i ateljén "jobbar jag med positiva målbilder". Ni vet, sånt kraffs. När jag står nere vid vägen och skrapar grus med tån låtsas jag att jag redan klarat det och flinar brett. Efter att ha betalt nere på trafikskolan inser jag att det är en timma kvar. En mycket kritisk timma. Där ändrades mina känslor från minut till minut. Det sista jag gör innan vi åker är att skriva "pizza och öl" i kalendern. Det som jag och mamma sa att vi skulle fira med om jag klarar det. Då känner jag mig inte riktigt klok.
In i bilen. Skippar kontrollen för den har jag gjort. Åker till Rottneros. Hem från Rottneros. Jag insåg att han måste ha sparat ett moment till sist. Det svåra momentet. Och när han säger att jag ska backa in på en parkeringsplats bredvid en bil överväger jag att lämna bilen. Säga tack för mig, men nu måste jag börja tänka på refrängen.
Men det gör jag inte. Nu jäklar, tänker jag. Och när jag stannar bilen är han tyst ett slag. Sedan säger han att han är imponerad. När vi är tillbaks vid trafikskolan säger han att jag är godkänd. Och att jag backar som en Gud.