- Om man ser på "Rasmus på Luffen" kan man säga att man "ser luffarn som går där på vägen". Hajar ni. Inte så fiffigt kanske. Men själva grejen. En sådan grej man skulle kunna göra bara för att få skriva sådär. Jag brukar dock aldrig göra de sakerna jag kommer på ändå. Synd.
- Vad ska jag ge Kristina i födelsedagspresent?
-När ska jag hinna köpa födelsedagspresenten jag bestämmer mig för?
Slutsats: Jag behöver hjälp.
Mitt i alla dessa tankar kommer Kristina in. Skrattet bubblar. En smula fånigt uttryck - men då och då beskriver det skrattet alldeles utmärkt. Hon har tappat superlim på golvet och när hon skulle torka bort det med hushållspapper fastnade det både på golvet och henne. Det var roligt! Nu debatterar de. Vad roligt när hon ska hälsa på Arne Ruth i kväll. Med händerna fulla i hushållspappers-tussar. Det är en sådan där grej man ser på film och tänker, yeah right.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar